”Den som i studiesituationen har arbetat med problem som varierar i olika dimensioner klarar nya, oförutsägbara situationer som kan begripas i termer av dessa dimensioner, väldigt mycket lättare än den som i studiesituationen ägnat sig åt en mycket snävt avgränsad klass av problem, som representerar variation endast i mer begränsade avseenden” (Carlgren, Marton.2007. s. 137).
Innan jag kom fram till detta citat som jag tagit ur boken läste jag tidigare om problembaserat lärande i början av del två. Jag har hört mycket om problembaserat lärande och gjort ett arbete på gymnasiet på detta sätt, men jag hann aldrig uppfatta vad det egentligen stod för. Jag har nu tolkat det så att med problembaserat lärande så utgår man från olika problem och skaffar sig sedan den kunskap som behövs för att lösa problemen. Motsatsen är att man istället tillskriver ämnesmässigt bestämda kunskaper och sedan utifrån dem får problem som ska lösas. När jag efter att ha läst detta kom fram till citatet ovan så slog min tanke direkt på problembaserat lärande. Arbetar man med problem i stor utsträckning och då inte bara med en begränsad grupp problem så tror jag att man har lättare att klara av nya oförutsägbara händelser som uppstår i arbetet. Vad jag har hört så arbetar högskolan väst mycket med problembaserat lärande, de ska bli riktigt roligt att arbeta mer på detta sätt nu när jag fått mer förståelse för det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar